6 september 2022 skrev Antikrigskommittén och Östgruppen ett gemensamt brevㅤtill Utrikesdepartamentet och Justitiedepartementet. 29 september 2022 fick vi ett svar. Kort kan det sammanfattas som att frågan om humanitära visum får vänta tills en ny regering träder i kraft.
Hej,
Tack för ert brev som inkommit till Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet. Jag arbetar på Utrikesdepartementets ministerkansli och har blivit ombedd att besvara.
Sverige försvarar med full kraft yttrandefriheten i Ryssland. Sverige fördömer kraftfullt Rysslands aggression mot Ukraina och delar Östgruppens och den Ryska Antikrigskommittén i Sveriges oro för situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Ryssland.
Regeringen är nu en övergångsregering. En övergångsregering fattar främst beslut i löpande eller brådskande ärenden. Ert brev och synpunkter har kommit departementet tillhanda, men om ni vill kan ni även återkomma med era synpunkter när det finns en ny regering på plats. I dagsläget är det inte klart hur nästa regering kommer att se ut och vilken politik den kommer att föra. Det jag kan göra är att beskriva de åtgärder som vidtogs under den förra mandatperioden.
Frågan om att minska antalet viseringar för ryska turister fick ökad aktualitet under augusti månad då antalet ansökningar ökade markant.
Vissa EU-medlemsländer har vidtagit nationella åtgärder som innebär att man inte längre överhuvudtaget beviljar viseringsansökningar för turistresor från ryska medborgare. Något sådant beslut har inte fattats i Sverige. Sveriges ambassad i Moskva har dock upplevt ett ökat tryck i antalet viseringsansökningar och har med hänvisning till resursbrist beslutat att kraftigt begränsa möjligheterna att ansöka om visering till Sverige. Det är samma linje som flera av våra grannländer har valt. Begränsningen innebär ett ansökningstak på 100 ansökningstillfällen per vecka.
Det är viktigt att bevara vissa mellanfolkliga kontakter.
Den 9 september 2022 fattade Europeiska unionens råd beslutet att häva det viseringsförenklingsavtal som tidigare gällde mellan EU och Ryssland (Rådets beslut [EU] 2022/1500).
Regeringen välkomnar beslutet och har tillsammans med Finland varit pådrivande i frågan inom EU. Följden av beslutet att häva avtalet i sin helhet är att ryska medborgare som vill resa till Schengenområdet måste ansöka om Schengenvisering enligt EU:s gemensamma viseringskodex.
Det är alltså fortfarande möjligt för ryska medborgare att ansöka om en Schengenvisering för att tillfälligt besöka Sverige.
Svensk lagstiftning tillåter inte utfärdandet av humanitära viseringar. Alla som befinner sig i Sverige har dock rätt att söka asyl och till en individuell prövning av uppgivna asylskäl. Regeringen har förtroende för att Migrationsverket tillämpar befintligt regelverk.
Sverige är det land i världen med absolut flest fristäder. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och journalister samt för en utveckling av fristadssystemet i Sverige. Inom ramen för detta arbete finns det medel att söka hos Statens kulturråd för projekt för att stödja fristadskonstnärernas publika arbete. Regeringen har inför 2022 stärkt dessa medel. Efter Rysslands aggression mot Ukraina har flera regioner och kommuner intensifierat sitt arbete för att erbjuda trygga arbetsvillkor för förföljda författare, journalister och konstnärer.
Sverige är det land i världen med absolut flest fristäder. Statens kulturråd har regeringens uppdrag att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och journalister samt för en utveckling av fristadssystemet i Sverige. Inom ramen för detta arbete finns det medel att söka hos Statens kulturråd för projekt för att stödja fristadskonstnärernas publika arbete. Regeringen har inför 2022 stärkt dessa medel. Efter Rysslands aggression mot Ukraina har flera regioner och kommuner intensifierat sitt arbete för att erbjuda trygga arbetsvillkor för förföljda författare, journalister och konstnärer.
Sverige är en stor givare till insatser som främjar demokrati och mänskliga rättigheter i Östeuropa, inklusive Ukraina och Belarus, samt Ryssland. Stöd för yttrandefrihet och fria och oberoende medier i regionen är ett prioriterat område i Östeuropastrategin och strategin för stödet till Ryssland. Det finns även direkta stöd från Regeringskansliet/Utrikesdepartementet, bland annat till Civil Rights Defenders Akutfond som stödjer människorättsförsvarare.
Regeringen fortsätter att arbeta för att försvara yttrandefriheten i Ryssland och följer noggrant utvecklingen av situationen för kulturutövare och försvarare av demokratin i Ryssland.
Med vänlig hälsning,
Sofia Kaeraa
Brevsvarssamordnare
Ministerkansliet Utrikesdepartementet