Migrationsverket om asylbeviljande till ryska medborgare på flykt från kriget: "Stor osäkerhet när Ryssland mobiliserar"

Den 30 september publicerades en artikel på Migrationsverkets webbsida med den senaste informationen om asylbeviljande till ryska medborgare efter att mobilisering tillkännagavs i Ryssland. Med tanke på antalet asylsökande ryska medborgare som kommit till Sverige en vecka efter mobiliseringsstarten, anser tjänstechefen att en kraftig tillströmning av ryssar till Sverige på grund av mobilisering inte förväntas, men situationen är fortfarande osäker. Artikeln nämner inte gränsstängning för ryska medborgare. För närvarande är det möjligt att få asyl i Sverige på grund av vägran att delta i kriget i Ukraina baserad på EU-lagar. Varje ansökan kommer dock att utvärderas individuellt, med hänsyn tagen till de risker som de sökande tar när de vägrar delta i kriget. Publicering av nya EU riktlinjer i asylfrågan förväntas inom en kort framtid. Nedan är den fullständiga översättningen av artikeln (tryck på ㅤRU):

Stor osäkerhet när Ryss­land mobi­li­serar

Snabba lagändringar, diffus information och pågående rättslig analys – det finns många osäkerhetsfaktorer kring frågan om vad den ryska mobiliseringsordern innebär för migrationssituationen i EU och Sverige. – Vår preliminära bedömning är att det kommer ha begränsad påverkan på Sverige, säger Magnus Önnestig, avdelningschef vid Migrationsverket. 

Det går inte att säga exakt hur många ryska medborgare som har lämnat sitt hemland efter beslutet om partiell mobilisering den 21 september, men trovärdiga ryska medieuppgifter gör gällande att det handlar om cirka 260 000 personer. En majoritet av dem som lämnat har dock inte rört sig mot EU, utan mot Georgien, Kazakstan och Mongoliet.

EU:s gränskontrollorgan Frontex rapporterar att nära 66 000 ryska medborgare rest in i EU under vecka 38 (mellan 19 och 25 september) – varav många med bil till Finland. Samtidigt beskrivs situationen vid EU:s gränser mot Ryssland som förhållandevis normal.

– Vi vet att det kommer ryska medborgare till Sverige dagligen – främst personer med Schengenvisering från Finland – men en stor majoritet av dessa lämnar aldrig in en asylansökan och många reser sannolikt vidare till andra länder, säger Magnus Önnestig.

Efter mobiliseringen har begränsningar för ryska medborgare införts både i Ryssland och EU. Finland antog under torsdagen 29 september ett beslut om att begränsa ryska medborgares inresor på turistvisum. Liknande beslut har redan fattats i Baltikum och Polen.

– Finlands beslut begränsar ytterligare ryska medborgares möjligheter att lämna landet. Vi fortsätter att ta emot viseringsansökningar och om det skulle förändras så är det en politisk fråga, säger Magnus Önnestig.

Det finns också mycket som tyder på att det blivit svårare för ryska män i vapenför ålder att lämna Ryssland – bland annat har rekryteringskontor uppförts vid gränserna mot Georgien och Kazakstan – men den ryska regeringen har än så länge inte utfärdat något formellt utreseförbud.

Migrationsverket följer utvecklingen noga – både inne i Ryssland och rörelserna ut ur landet. I dagsläget är det svårt att bedöma exakt hur många av dem som kommer till Sverige som kommer att ansöka om asyl här. Antalet ryska asylsökande har ökat något senaste veckan men det är från mycket låga nivåer. En preliminär bedömning är att migrationspåverkan på Sverige kommer att vara begränsad.

– Vi tror inte att Sverige kommer bli ett primärt mottagarland för ryska asylsökande i Europa men vi följer utvecklingen noga, säger Magnus Önnestig.

En annan viktig faktor för vart personer flyr brukar vara var den befintliga diasporan finns. Den ryska diasporan i Sverige är relativt liten. Serbien har en stor rysk diaspora och landet har också tydligen deklarerat att landet är öppet för ryska medborgare. Andra länder med stor rysk diaspora är grannländer som Kazakstan och Uzbekistan.

Migrationsverket har dock sedan tidigare räknat med att antalet asylsökande från Ryssland kommer att öka. I den senaste prognosen finns ett högre scenario för sökande från Ryssland med 3 000 ansökningar för såväl 2022 som 2023, som relaterar till den utveckling vi nu ser. Även planeringsantaget för i år, med 1 600 sökande, tar höjd för en ökning.

– Migrationsverket har beredskap för ett ökat antal ryska asylsökande om det skulle öka kraftigt. Vi håller på att analysera situationen noga, men situationen i Ryssland är mycket svårbedömd och vår analys är inte klar ännu, säger Magnus Önnestig.

Statistik: Skydds­ö­kande ryska medbor­gare per vecka 2022

Frågor och svar om asyl och Ryss­land:

— Kan ryssar få asyl i Sverige för att de är rädda att tvingas kriga i Ukraina?

Det går inte att beviljas asyl enbart på grund av att man är värnpliktig, inkallad eller inte vill delta i kriget mot Ukraina. Det måste göras en bedömning av vad exempelvis en inkallelse skulle innebära i det enskilda fallet för den sökande.

— Vad krävs för att man ska få skydd i Sverige om man berörs av den ryska mobi­li­se­ringen?

För att beviljas skydd på grund av militärtjänstgöring måste tjänstgöringen kopplas till att den sökandes militärtjänstgöring/inkallelse direkt eller indirekt skulle innebära ett brott mot freden, ett brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelse och att det enda sättet att undgå detta är att vägra delta i strid. Den sökande måste också riskera något till följd av vägran. 

— Men vi vet ju att Ryss­land hotar vapen­väg­rare med fäng­else och att ryska soldater har begått krigs­för­bry­telser i Ukraina – då borde väl alla som flyr mili­tär­tjänst­gö­ring få skydd i Sverige?

Migrationsverket gör en individuell prövning av de skyddsskäl som en asylsökande uppger. Vi håller just nu på att analysera hur vi kommer att bedöma olika riskfaktorer i ryska ärenden, men vi utgår naturligtvis från gällande rätt, EU-domstolens rättspraxis, omvärldsinformation och vägledning från FN och EU. UNHCR publicerar den här veckan ett informationspaket om vapenvägran och asylprocesser och den europeiska asylbyrån EUAA arbetar med frågan om hur ryska krigsförbrytelser kan påverka asylprocesser inom EU.

Оригинал статьи: https://bit.ly/3Mndrah